Emilia hade aldrig mött någon som Hannes. Hon var helt förtrollad av hans charm, men samtidigt skrämd över hur mycket hon kände inför honom. När hon såg honom för första gången kände hon ett slags obeskrivlig längtan och hon visste att det fanns något speciellt mellan dem.
De stod där mitt emot varandra på jobbet och började prata. De delade sina erfarenheter och berättade om deras liv, och när de talade tog de sig närmare varandra. Emilia kände att tiden stannade och att allting runt henne försvann. Hon kunde inte slita blicken från Hannes, och hon såg att han hade samma effekt på henne som hon hade på honom.
Efter en stunds samtal sa Hannes: "Du, jag tror att vi borde fortsätta.. utanför jobbet" Emilia kunde inte tro att han hade sagt det, men hon visste att det var precis vad hon ville. Hon nickade och svalde hårt, och de gick ut tillsammans.
När de kom ut från jobbet gick de till ett parkeringshus som låg nära deras jobb. De gick in i en liten lokal som luktade av dieselolja och gick bort till en bänk som stod längst in i rummet. Det var tyst och stilla, och allting runt dem såg ut som om det hade stannat i tiden.
Emilia kunde inte hindra sitt sinne från att vandra iväg. Hon fantiserade om hur det skulle vara om hon fick uttrycka sin sexualitet med Hannes, om han skulle tillåta henne att vara sig själv utan att döma henne eller klandra henne. Hon tänkte på alla de hemliga fantasier som hon hade haft under åren, om hur det skulle kännas att bli föraktad och nedtryckt.
Emilia kunde inte motstå längtan som vällde upp inom henne, och utan att tveka sa hon:
"Jag längtar efter att bli föraktad och förolämpad".
Hennes ord fyllde rummet med en spänning , men ingen av dem sa något mer innan Hannes tog tag i hennes kinder och såg in i hennes ögon med en blick som tydde på att han visste precis vad han skulle göra med henne.
"Är du säker på det här?", frågade han med en låg röst, och Emilia nickade instinktivt. Hon visste att om hon skulle ge in på sina fantasier skulle det riskera allting som de hade byggt upp mellan sig.
Hannes kysste Emilia hungrigt innan han tog henne i handen och gick bort till ett hörn av parkeringshuset De la sig ner på marken med en filt över dem, och Emilia tittade upp på Hannes med ett leende på läpparna. Det var dags att ta steget och ge in på hennes fantasier
Hon tog fram en flogger ur sin handväska.. och sa "Använd den här på mig"..
Hon ville känna sig som en fånge som inte hade någon möjlighet att fly. Han rörde det över hennes bröst, magen, höfter och ben. Hon började skaka av förväntan och lust.
"Är du redo för mer?" frågade Hannes med en djup, mörk röst.
Emilia nickade och andades in djupt. Hon visste att hon inte skulle kunna stå emot mycket längre.
Hannes började slå henne hårt med floggeren över hennes rygg och skinkor. Hon skrek av smärta och njutning. Han fortsatte att smeka hennes kropp med floggeren, men blev allt hårdare. Hon kunde känna hur hennes hud hettade upp under hans beröring.
Plötsligt stannade han upp och såg på henne med ett hett, begärligt uttryck i ögonen. Han kysste henne hungrigt och tryckte sig mot henne. Hon kunde känna hur hans stenhårda kuk pressade mot henne mellan benen.
"Jag vill ha dig nu", viskade han i hennes öra.
Hon skakade av förväntan och hon visste att hon ville ha honom lika mycket som han ville ha henne. Han tryckte sig mot henne igen, den här gången med ett bestämt grepp, innan han sakta började pressa sig in i henne. Hon stönade av njutning när han trängde in i henne, centimeter för centimeter, tills hela hans längd var inne i henne.
Han började röra sig inuti henne långsamt. Emilia stönade av njutning och smekte Hannes ansikte medan han fortsatte att stimulera henne inifrån. Han blev snabbare och snabbare tills hans stötar var djupt och intensiva och hon kunde inte hejda sig från att skrika.
Hannes fortsatte att knulla henne hårt, tills hon inte kunde ta emot mer och hon exploderade i en intensiv orgasm som fick hela hennes kropp att skaka av njutning. Han fortsatte att knulla henne lite till tills han även nådde sin egen orgasm.
Emilia låg där helt utmattad men samtidigt helt uppfylld av lycka och tillfredsställelse. Hon log mot Hannes som log tillbaka på ett sätt som gjorde att hon visste att de delade samma känslor för varandra.