Fanny Hill

Julfesten med HR-chefen

Jag jobbade som HR-chef på ett IT-företag i huvudstaden. Var ca 35 år och hade nog till stor del blivit rekryterad för mitt utseende. Jag hade inte riktigt jobbat med något liknande innan det här. 


Företaget som jag jobbade på hade gett mig ansvar att anordna årets julfest. Uppdraget gick ut på att välja en restaurang som passade så många som möjligt. Det ingick även att komma på lekar och mingelaktiviteter till alla medarbetare. 


Jag hade jobbat hemma under dagen och stod framför spegeln och gjorde mig i ordning för julfesten. Jag applicerade det röda läppstiftet med säker hand och fäste örhängena. Sedan plockade jag fram min svarta klänning och kände hur spänningen steg. 


Jag drog på mig klänningen och tog ett par högklackade skor. Jag kom att tänka på alla lekar vi skulle anordna idag. Jag märkte en känsla av något annat som lockade. Jag ville leka en helt egen lek med mig själv. 


Jag betraktade mina bröst med klänningen på. De var så stora och fasta som de alltid varit, och de såg ut att vilja tränga ut ur det mjuka stoffet. Jag skämdes lite över att de var så uppmärksammade, men samtidigt kände jag mig oemotståndlig.


Jag kunde inte motstå frestelsen att inte ta på mig trosor. Det gav mig ett ökat självförtroende och jag sa till mig själv att den första som märker att jag inte har trosor på, kommer jag att ha sex med. Med ett leende på läpparna vände jag mig om och gick ut ur mitt rum för att bege mig till julfesten.


Jag stod i en svagt upplyst hörna av restaurangen som vi skulle samlas i och tog ett djupt andetag. Jag hade gjort något sådant här förut och jag kände mig både osäker och upphetsad. Vi hade samlats för att fira jul, men jag kunde inte sluta tänka på om och isåfall vem som skulle se att jag inte har trosor på mig först. 


Roland, en av våra backend-utvecklare, stod bredvid mig och pratade med en annan kollega. Han hade kommit senare än resten och jag hade inte kunnat slita blicken från honom. Han hade långt, mörkt hår som föll ner över skuldrorna och var den enda som inte tagit kostym på. Hans ögon var djupt blå och hans leende och skratt fick hela rummet att stråla. 


Jag såg hur han tittade på mig och jag försökte fånga hans blick. Jag ville att han skulle se mig som den kvinna jag var, men jag var osäker på om han uppfattade mina signaler. Jag ville att han skulle komma fram till mig och ta mig i sin famn. 


Jag ville att han skulle ta mig som sin underordnade och jag ville känna hans kontroll över mig. 


Jag tog ett steg framåt och gick bort från mina kollegor och längre in i rummet. Jag kände hur hans blick följde mig och jag vågade inte vända mig om. Jag hade svårt att andas och jag kände att det här var ett ögonblick jag aldrig skulle glömma. 


Jag vände mig om och mötte Rolands blick. Jag kunde inte låta bli att tänka på att han kanske hade sett mig. Jag kände att det fanns något mellan oss, något som vi båda ville. 


Det hade länge gått ett rykte på kontoret efter den sista padelturneringen, Roland hade fått smeknamnet draken och jag hade en misstanke om varför. 


Jag gick fram till honom och ställde mig så nära att våra kroppar nästan vidrörde varandra. Jag såg hur han rös och jag viskade till honom att jag ville ha honom. 


Roland stod där och betraktade den vackra kvinnan som stod framför honom. Trots att hon var hans chef, kunde han inte låta bli att bli förtrollad av hennes skönhet. Han hade sett henne på avstånd och blivit förtjust i henne, men att se henne så nära och oemotståndlig, fick honom att känna sig som en tonåring igen. Han kunde inte låta bli att tänka på att hon inte hade trosor på sig. Det gjorde honom galen av begär. Han ville att hon skulle komma närmare, att han skulle få ta henne i sin famn och känna hennes kropp mot sin. Han ville att hon skulle veta att han hade sett henne. Han ville att hon skulle känna samma begär som han hade. Han ville att hon skulle låta honom ta kontrollen och att hon skulle ge honom samma respekt som hon gav alla andra. Han ville att hon skulle ta honom på allvar, och att hon skulle se honom som en man och inte bara som en av hennes underordnade.


Vi försökte fånga varandras blickar hela kvällen och det var svårt att inte röra vid varandra, men det var något som vi båda visste att vi inte kunde göra. Vi skulle nämligen äta middag tillsammans med alla andra medarbetare, och det skulle ta fyra timmar. Vi försökte undvika att titta på varandra och vi försökte att inte ge efter för de känslor som växte inom oss. Vi talade med våra kollegor och skrattade åt saker som vi hade gemensamt. Efter fyra timmar hade vi äntligen gjort slut på middagen och vi kunde bege oss hem. Vi gick tillsammans ut från restaurangen och när vi kom ut såg vi att det börjat snöa. Jag tog tag i Rolands hand och vi började gå tillbaka till kontoret. Jag kunde inte sluta titta på honom och jag visste att han också ville ha mig. 


Vi kom fram till kontoret och jag stängde dörren bakom oss. Jag kände att detta var vår chans att utforska varandra. Det var som om hela världen hade stannat upp och vi var ensamma. 


Vi började med att kyssas och smeka varandra. Jag kunde inte få nog av honom och jag ville att han skulle ta mig. Vi började med att ta av oss kläderna och jag stod framför honom naken.



Jag kunde inte hålla mig längre och jag lät honom ta kontrollen. Jag ställde mig på knä och började med att smeka hans lår. Jag följde med mina händer upp mot hans midja och började med att lätta kyssa hans mage. Jag sänkte mina läppar så långt jag kunde och började med att slicka hans stånd. Jag sög långsamt och försiktigt på hans ollon medan jag smekte hans bollar. Jag lät min tunga leka med hans ollon och jag stötte emot den med mina läppar. Jag sög hårdare och hårdare och jag kände hur han började stöna av njutning. Jag ökade farten och jag kunde känna hur han började närma sig sin orgasm. Jag sög ännu hårdare och jag kunde känna hur han tryckte sig mot min mun. Han stönade högre och högre och med ett vrål kom han. 


Jag reste mig upp och kysste honom försiktigt. Han såg på mig med ett stort leende. Då hörde jag ett ljud som fick mig att rycka till. Det var ljudet av en lås som låstes. Jag vände mig om och såg att dörren till mötesrummet hade låsts. Roland hade låtit oss komma in och sedan låst in oss. Han hade bestämt sig för att han skulle vara den som hade kontrollen. Jag kunde inte tro det. Jag såg hur han gick därifrån och jag förstod att jag inte skulle komma ut därifrån förrän han bestämde det. Jag hade blivit låst in i ett mötesrum med glasväggar. Jag såg hur han gick därifrån och försvann utom synhåll.


Jag kände mig väldigt generad och frustrerad. Jag skulle vara instängd i detta rum i två dagar tills mina kollegor skulle komma tillbaka på måndag. Medan jag satt där fick jag veta att Roland kunde höra allt som hände inne i rummet. Han satt hemma och njöt av det som hände. Jag kunde höra hur han skrattade och skanderade namnet Sofia. Han tyckte att det var ett underbart sätt att fira den kommande julledigheten. När han hade slutat skratta förklarade han att han älskade mig och hoppades att jag skulle ha det bra under min tid inne i rummet.